Ändrade planer då besöket på universitetet blev uppkjutet en dag. Kändes härligt att få ytterligare en dag innan allvaret sätter igång. Fick i hemläxa att ta mig till närmsta tunnelbana och utforska systemet i Santiago. Lätt som en plätt! Bara 1,23 km enl. planos.cl- en webbsajt med kartor, typ eniro.se.
Det skulle väl inte ta så lång tid att gå, det klarar ju alla barnen.
Vi traskade och traskade, samma gata länge...men ingen Metro. Vi stannade och frågade, ja, det är bara att ta den och den bussen...men det går väl att gå? Javisst bara fyra -fem kvarter åt vänster-korsa stora gatan för annars kommer ni inte över. Barnen gick och gick, en härlig promenad i värmen - tur att vi tog med vatten idag!
Efter en timma och 40 minuter kom vi så fram till Metron - Melker blev buren av och till men ingen av de andra klagade...de gick av bara farten - var väl för varmt för att gnälla. Från början hade vi tänkt ta en taxi till närmsta Metro, då man måste ha kort för att åka buss - men 1,23km är ju inte så långt. Eller var det kanske 12,3 km??
Ja, än så länge är allt här ett äventyr för oss alla.
Från översta våningen får man nästan svindel när man öppnar fönstret. På grund av värmen behöver fönstret vara öppet för att vädra på dagarna men takhöjden är låg. Rummet är mest ett lek och TV-rum för barnen. Några kort vågade jag ta iallafall med fönstret öppet. Här är den härliga vyn åt två håll vid sjutiden på kvällen.
No comments:
Post a Comment